Detta var kanske den tävling jag såg mest framemot under resan som den stafettnörd man är. Vi började våra förberedelser inför stafetten i god tid ett halv år före med mail åt arrangörerna där vi kollade upp vissa saker som vi tyckte var oklara i PM. Vi satta upp en stenhårt men rättvist mönster hur laguttagningarna kommer att ske som alla tyckte verkade bra, och jag och Karlå fick fullt förtroende som UK.
Efter del 2 i kvalet kvällen innan sammanträdde jag och Karlå och själva uttagningarna var ganska klara. Det som vållede lite huvudbry var Jensas diskning på tävlingen innan men vi valde att se lite mellan fingrarna där för det var ett bra lopp. Det som var kanske svårare var löpordningen i laget men vi fick framdiskuterat ett bra mönster i alla lag och det kändes som alla idrotsmän kände sig trygg i sin uppgift. Att Finlands 36e bästa orienterare var i 3e laget säger en hel del om vilken nivå lagena höll. Teamklädseln jag och Karlå delade ut vid lagpresentationen gjorde succe och och vi hade en avslappnad och trygg stämning i truppen kvällen innan.
Förmiddagens tävling i Pannon O-days sprang vi plikttroget igenom men det kändes som alla redan hade fokus på större saker. Hem en sväng och personligen åt jag bara ett lätt mellanmål för att känna mig lätt till tävlingen. En timme före start gick vi i samlad trupp i vår nya teamklädsel till tävlingen i full harmoni, och det kändes som en tystnad la sig över tävlingsplatsen nät Team Finland lag 1-3 äntrade tävlingsplatsen.
Kval
Karlå i lag 3 gör en fantastisk insats i svepningen om kommer iväg först trots dålig startposition. Även Kicken är snabb i starten medan Axling kommer iväg i mitten av fältet. När klungan kommer till sista kontrollen får vi en fingervisning om att laguttagningarna har lyckats, alla idrottsmän kommer lätt och stabilt rullande i tätklungan! Sticker ut själv på andra sträckan och tar tidigt kommandot men gör en stor miss på 2an och blev lite orolig. Vid sista kontrollen ropar de dock jag är 5 och skall spara på krafter, joggar in i mål avslappnat. Lag 2 med Kicken och Jens platsen före oss lite oturligt vilket betyder det blir dödens grupp i kvarten då vi möts. Black runner som hamnade att hoppa in i 3e laget trots stora bensmärtor p.g.a Andreas förkylning men gör en heroisk insats med sina smärtor men även Black runner är mänsklig och det räcker ej till final. (Med risk för att få på käften black runner men kom ihåg: Vi är alla lite limin...)
Kvartsfinal
Joggar lätt med Axling mellan kval och final och diskuterar taktik. Jag tycker han behöver sätta press på Kicken på startsträckan för Jens känns farlig på sista. Det hade han redan planerat så det känns tryggt.
Axling river lite avstånd till Kicken men inte så mycket för Kicken springer på toppen av sin förmåga. Ser Jens just bakom mig hela tiden och laddar allt jag har i nerförsbacken till sista. Jens hade lång gaffel på nästsista så lämnade där. Finland lag 1 vidare till kvartsfinal, Finland lag 2 tyvärr utslaget. Skulle de mött något annat lag tror jag dock de skulle gått vidare.
Semifinal
I semifinalen möter vi ett ökänt lag från sånahär sammanhang, Italienska Skodeg. Fullt fokus mellan loppen på joggning vätska och pepptalk med lagkamraterna. Det fulla support som de övriga Finska lagmedlemmarna nu bjuder på är något av det största jag har sett inom idrott, man blir nästan rörd. Säger åt Axling innan start: Stay in the Bubble! Andreas säger åt mig då jag joggar att jag börjar se övertaggad ut, gränsen är hårfin.. Axling skickar ut mig stabilt i tät och jag springer som i trans och har varje meter allt på koll och ser aldrig Italienaren. Vilken känsla när man bombar ner för backen till sista och lagkamraternas rop bryter ut. Får order av Karlå att jogga in och spara krafter till finalen vilket jag givetvis gör. Lyfter tummen på upploppet för att signalera att det var under kontroll.
Final
Vi är i Final men är man i final vill man också vinna den. Vi förstår dock att det kommer att krävas vårt yttersta, Tyska Heeressportverein Orientierungslauf Wiener Neustadt lag 1 har också imponerat hela vägen. Fortsätter de redan invanda förberedelserna mellan loppen tillsammans med Axling. Före finalen skakar Tysken och Axling hand som de stora idrottsmän de är. Här skall man nu dricka 1 liter i final som gör det ännu lite svårare. Axling hamnar lite efter men är snabbt ikapp. Tysken biter sig dock fast som en igel och kommer strax efter Axling till växling. Öppnar på min vanliga svepfart 6 sekunder, black runer ropar mellantid, och lite lugnare på den andra 8 sek. För ett litet försprång till Tysken men han har kortare etta och är förbi. Springer ikapp honom till 2an och pang, attackerar till 3an. Känns som han lämnar och det visade sig han också hade längre gaffling. Laddar allt jag har i sista backen och kamraternas jubel utbryter när jag fortfarande är i skogen (hur kan de se mig?) och förstår det är avgjort! High fivar de på upploppet och möter Axling halvvägs på upploppet och vi joggar jublandes tillsammans på upploppet. Vilken känsla! Möter upp Marcus Plohn när han kommer imål och vi gratulerar varandra, en motståndare jag respekterar högt. Efteråt är uppståndelsen stor och glädjeeufori utbryter.
Till sist vill jag tacka för den fantastiska stöttningen, servicen och supporten som resekamraterna bjöd på under hela tävlingen när er tävling tog slut, utan er skulle det aldrig gått!
//Bäckis
-So do you consider yourself good drinkers? - Yeah i think so, I think we just beat Skodeg!
I samband med beer relay arrangerades också 3 dagars tävlingen Pannon O-days. Axling sprang bra och var 3e totalt. Beckis 5a Andreas 6a, Kicken 12a. Jens, Mathias och Blackie hade ej godkänt resultat.
Vilken känsloladdad berättelse om den största vinsten inom finländsk orienteringshistoria! Man blir rörd till tårar...
SvaraRadera